Planering: 3 försurade sjöar
Syfte: Jag ska ta reda på vilken av sjöarna som är mest sur respektive minst sur.
Hypotes: Jag tror att den sjö som är surast är den som jag är tvungen att sätta i mest av kemikalien NaOh, som är basisk, och tvärtom med den som är minst sur. Eftersom att den suraste sjön kräver mer basiska kemikalier så blir då den surast och den andra som behöver minst kommer då vara minst sur. På så sätt får jag på ett ungefär reda på vart alla olika sjöar ligger på ph-skalan och kan därifrån utgå vilken som är minst sur och vilken som är surast.
Material:
1. Förkläde
2. Skyddsglasögon
3. Sjövatten, 20ml
4. Bägare, 100 ml
5. Pipett
6. Mätglas, 25ml
7. BTB
8. Glasstav
9. NaOH (basisk)
Metod:
1. Ta fram alla material, inklusive skyddsutrustningen.
2. Sätt på skydds glasögonen och förklädet.
3. Till att börja med så tar du fram 100ml bägaren och fyller den med 20ml av sjö A, men innan du ska lägga i vattnet av sjö A så måste du ta använda dig av en pipett och droppa ner vattnet i ett mätglas (25ml) eftersom tills det blir exakt 20ml.
4. Sedan häller du över de vattnet från mätglaset till 100ml bägaren försiktig
5. Sedan tar jag fram BTB och droppar ungefär 15 droppar och rör om mellan varje droppe, jag använde pipetten som finns i locket på BTB-flaskan, detta gör jag för att få fram den gula färgen som visar att sjön är sur.
6. Nu så tar jag fram kemikalien NaOH och droppar i bägaren med sjövattnet, tills det sura vattnet blir blått och skriver sedan in det i tabellen.
7. Nu häller jag ut det basisk vattnet som blev resultatet, ut i disken och sköljer ur bägaren.
8. Sedan så torkar jag rent bägaren med papper.
9. Sedan gör jag precis likadant med dem andra två sjöarna som återstår, B och C. Så jag börjar från att hälla i sjövattnet i 100ml bägaren.
10. När alla bägare står redo med färgen blå, så ska man kunna se att alla olika bägare inte har samma blå färg. Den bägaren där vattnet är som blåast blir då den sjön som har svagast surhalt och den som är minst blå eller en svag färg av blå är den som är mest sur.
Felkällor: Saker som hade kunnat gå fel under labb-processen kan t.ex vara att man glömmer förkläde och då ha oturen och spilla ut ena bägaren med surt vatten över sina kläder. Det kan även vara tvärtom att man kommer ihåg att ta på sig förkläde och glömmer skyddsglasögon och har samma otur att spilla ut på sina händer eller att det skvätter i ansiktet så att man får i ögonen. Om du häller i olika många droppar av de olika kemikalierna så kan du aldrig få vet svaret på labben. Därför är det viktigt att sätta i lika många droppar av både BTB och NaOH. Man måste också använda pipett för att få reda på svaret, om man häller direkt från flaskan så riskerar man att inte få samma mäng i alla bägare. Man kan även råka tappa de olika ömtåliga materialen som t.ex bägaren om man är ovårdad när man gör detta. Då kan glaset gå sönder och all vätska däri rinner ut och du måste torka upp det. Så stå vid ett bord som är helt stabilt och utan massa onödiga grejer som t.ex böcker eller datorn. Jobba helst själv vid ett bord annars kan man råka blanda ihop bägarna med sin kompis bredvid. Ännu en sak som hade kunnat gå riktigt fel är att om jag först hade tagit av sjö A och fått reda på att det vart t.ex 7 droppar och sedan när jag ska gå in på sjö B så råkar jag ta av A igen och får samma resultat, då blir labben helt fel och jag måste börja om från början. Om jag inte sköljt ur och torkart bägaren efter varje sjö så hade det kanske varit kvar lite basist vatten som kan göra att resultatet till nästa sjö hade kunnat bli annorlunda.
Säkerhet: Det man tänker först på när man hör ordet säkerhet är då förstås att ha på sig förkläde och skyddsglasögon så du inte spiller på på kläderna eller att det skvätter i ögonen. Skyddshandskar hade man även kunna ha, men nu är det ju så att det inte är så surt så att det fräter sönder handen. Spiller man på handen måste man däremot gå direkt och skölja i spolande kallt vatten. Man ska även inte svamla i en kemi sal när man håller på med frätande syror, helt plötsligt kan du råka skaka till bägaren och då har du skvätt din sura blandning på din kompis. Råkar du skvätta i ögonen på han eller hon så kan hen bli i värsta fall blind och inte mer kunna se. Man kan även he sönder andra saker som är otåliga om man slamsar. Så det är väldigt viktigt att du är fokuserad på det du gör och ska göra.
Resultat: Alltså så blev Aldersjön det suraste vattnet och Holsvattnet det minst sura vattnet, det gör då att den som blev över alltså Träsket hamnar någonstans däremellan. Det som händer när jag gör min labb, när jag lägger i en basisk faktor i en sur faktor nog många gånger tills blandningen blir blå från gul, har jag lyckats att få den basisk. Så allt som händer är att jag fyller på med vätejoner i den sura blandningen tills vätejonerna är mer än hydroxidjonerna.
|
sjö |
antal droppar av NaOH |
surast-minst surast |
|
Aldersjön |
7
|
1
|
|
Träsket |
4
|
2
|
|
Holsvattnet |
2
|
3
|
Slutsats: Jag tyckte min hypotes stämde in ganska bra jämfört med resultatet. För att jag trodde att den sjö som är surast skulle kräva mest basiska kemikalier för att bli basisk och tvärtom med den som är minst sur. Den behövde då mycket mindre av kemikalien NaOH.
När vattnet är surt betyder det att det är brist på eller underskott av elektroner. För att få alla ensamma hydroxidjoner att hitta till en vätejon som den sätter ihop sig med och bildar vatten måste jag först hälla i något basist. Då tar jag alltså NaOH, vilket är basist. När jag droppat några droppar så kommer det in vätejoner som direkt letar sig till en hydroxidjoner för att sätta ihop sig. Men fortfarande är vattnet gult och surt, jag har alltså inte hällt i nog med basiska kemikalier. Då droppar jag en till droppe och rör om, då kommer det som sagt in massor med vätejoner som sätter sig fast på sin plats. Nu är vattnet blått och basist. Detta betyder då istället att det är underskott av hydroxidjoner för att när jag droppade sista droppen i glaset så kom det lite för många vätejoner än vad det fanns hydroxidjoner. Det gör att vattnet bli basist. Man kan säga att en bas är ett ämne som har den förmåga att ta upp fria protoner.
Efter denna labb så vet jag nu hur man ska lösa problemet med försurade sjöar. Det du måste göra för att få en sjö eller en flod neutral eller mindre sur iallafall måste du göra så att det blir lika många vätejoner som hydroxidjoner. Det gör du genom att hälla ner basiskt vatten med hjälp av en helikopter. Det blir nog väldigt svårt att få en sjö neutral men man kan iallafall få den mindre sur, vilket är bra. Så nu vet jag att man inte ska skräpa ned, för det straffar sig ganska hårt på naturen. Jag vet även att et är bättre att gå än att åka bil eller köra skoter eller liknande. För det släpper ut avgaser som hettar upp kvävet i luften som omvandlas med hjälp av syret till kväveoxider som i sin tur reagerar med vatten och bildar salpetersyra.
