Kroppens organ

Skelettet 

Huvudet:

Hjässben

2.  Pannben

3.  Tinningben

4.  Näsben

5.  Okben

6.  Överkäksben

7.  Underkäksben

8.  Nackben

Kroppen:

Nyckelben

Skulderblad

Bröstben

Revben

Överarmsben 

Armbågsben

Strålben

Handlovsben 

Mellanhandsben

Fingerben

Höftben

Sittben

Blygdben

Lårbenshals 

Lårben

Knäskål

Skenben

Vadben

Mellanfotsben

Tåben

Vristben

Hälben

Ryggraden:

Halskotor

Bröstkotor

Ländkotor

Korsben

svansben

Kota:

f.    Ryggmärg

g.   Ryggmärgsnerv

h.   Mellankotsskiva (disk)

Kotkropp

Människans skelett består av över 200 ben, 206 mer exakt ben. 

En av skelettets viktiga uppgifter är t.ex att skydda de inre organen som t.ex lungor, hjärta och liknande. Skelettet gör även att vi människor kan stå, springa, gå och mycket mer. Genom att benen vi har i kroppen är hårda och fasta så blir allt detta möjligt. Utan ben hade vi inte kunnat stå upp som t.ex eftersom att då har vi inget att stödja oss på. Skelettet hjälper även till att producera blodkroppar som är livsviktiga för kroppen. Bebisar kan gör blodkroppar i en större mängd med tanke på att de har mer ben än äldre människor. När ett barn föds så är de största tillverkningarna av blodkroppar främst benmärgen i ryggraden, revbenen, skallen, bäckenet och bröstben. 

Kotorna på ryggen sitter ihop på en lång rad. Mellan alla dessa kotor finns diskar. De är tunna skivor med en yttre fastare ring av brosk, som är mycket mjukare än vad ben är. Diskarna hindrar kotorna från att sitta och skava på varandra, detta gör då att vi får en rörlighet mellan kotorna och en viss stötdämpning. 

En fontanell är en mjukare dela av ett späd barns huvud. Det gör att huvudet blir formbart och kan tryckas ut igenom förlossningskanalen.

Huden

 Det består av överhud, läderhud och underhud.

2. En av hudens tre uppgifter den har är t.ex att skydda vårt skelett och organ som finns inuti kroppen. Den skyddar även mot vissa bakterier. Huden är det som håller alla delar inne i kroppen som skelett och organ. Huden är det som gör att vi håller våran kroppstemperatur på ca 37 grader.

3. Pigment är brunaktiga färgkorn som finns i överhuden, kroppen skyddar kroppen mot farliga strålningar. När vi solar t.ex så ökar mängden pigment i huden så att huden ska tåla solen bättre tvärt om när det inte är så mycket sol.

4. När man fryser eller blir rädd kan man få gåshud. Det går till genom att hårresarmuskeln drar ihop sig

5. Läderhuden innehåller elastiska trådar som gör att huden håller sig jämn och slät. Det beror delvis på att huden har tappet sin elasticitet.

6. Talgkörtlar bildar talg, vilket bidrar till att huden inte torkar ut. Talgen bildar ibland en propp ’’pormask’’, i utförsgången från en hårsäck eller talgkörtel. Om utförsgången infekteras av en bakterie så bildas en finne.

7. Svettkörtlar driver ut vatten med salter ut ur kroppen igenom porerna, när svettet senare avdunstar kyls kroppen ner. 

Musklerna 

Nickmuskel

Ansiktsmuskel 

Deltamuskel

stora bröstmuskeln

biceps

raka bukmuskeln 

yttre sneda bukmuskeln 

raka lårmuskeln

skräddarmuskeln

nackmuskeln

kappmuskeln 

breda ryggmuskeln

triceps

sätesmuskeln

lårets tvåhövdade muskel

vadmuskeln

Nickmuskel

Nackmuskeln

Delta muskeln

deltamuskeln

triceps

breda ryggmuskeln

vadmuskeln

yttre sneda bukmuskeln

sätesmuskeln

 raka lårmuskeln

vadmuskeln

Den ena typen kallas för skelettmuskler och dem kan du styra med viljan och därför kan du bestämma över dina rörelser. De andra är hjärtats muskulatur och den glatta muskulaturen som finns i bland annat magens och tarmarnas väggar, dem är inte viljestyrka. De musklerna fungerar och jobbar helt av sig själv.

2. Skelettmuskulaturen kan du t.ex styra över och bestämma dina rörelser, medan hos magens muskulatur och den glatta muskulaturen så styrs de organen av sig själv.

3. För att musklerna ska jobba lättare så behövs det mycket syre. Men vid en hårdare ansträngning så räcker inte syret till. Då bryts inte de energirika kolhydraterna ner till koldioxid och vatten. Då bildas mjölksyra som gör att musklerna blir trötta.

4. När mjölksyra bildas så gör det att musklerna blir trötta, musklerna kan arbeta en stund med mjölksyra men får då en syreskuld. Denna syreskuld betalas igen genom en ökad andning och puls. Får du ställa dig och vila en stund så kommer det nytt syre till musklerna så att mjölksyran.

5. En antagonist kan man säga är den muskel eller muskelgrupp som är motstående till den muskel som utgör ett arbete. Som ett exempel så när biceps börjar jobba så sträcker triceps ut. De är därmed varandras antagonister.

Hjärtat och blodet

 Här är några av blodets viktigaste uppgifter: Blodet transporterar bland annat syre från lungorna  och ut till hela kroppen, koldioxid kommer senare tillbaka till lungorna som tagits upp i cellerna. Blodet är även som en del av immunförsvaret mot angripande bakterier och virus. Blodet är det som kan reglera värmen i kroppen och även hur surt och kallt kroppens vätska blir. Genom blodet kan vi komma åt viktiga näringsämnen och göra sig av med sådant som kroppen inte klarar av att hantera eller måste bli av med. Får man ett sår så kommer blodplättarna i blodet göra att såret läks genom att blodet levras, som ett slags naturligt plåster.

2. Hjärtat är den del i kretsloppet som pumpar runt blodet, och sitter ganska mitt i bröstkorgen. Hjärtat består av fyra stycken delar förmak och kammare. Blodomloppet startar när artärer tar blodet från hjärtar och skickar ut det till kroppen. Detta blod är då väldigt syre rikt med tanke på att det har varit i lungorna. Sedan så finns det vener som tar tillbaka blodet från kroppen till lungorna, detta blod består då av mycket koldioxid eftersom att den har varit runt i kroppen och lämnat ut allt syre. 

Lilla kretsloppets: Startar vid höger sida av hjärtat och går upp mot lungorna där blodet lämnar av koldioxiden och får syre, sedan så tar den tillbaka blodet till hjärtats vänstra sida. 

Stora kretsloppet: Startar vid hjärtats vänstra sida och skickar ut blod till hela kroppen som t.ex hjärnan, njurar och tarmarna. Sedan så återgår blodet tillbaka till hjärtats högra del. Där det stora kretsloppet slutar så börjar det lilla kretsloppet.

3. Blodet består av blodkroppar och blodplasma, det finns tre olika sorters blodkroppar som alla har olika uppgifter. De är röda blodkroppar, vita blodkroppar och  blodplättar.

4. De röda blodkropparna är flest av alla tre sorter som finns i blodet och har som uppgift att hämta och avge syre. Det vill säga att när blodet är uppe i lilla kretsloppet så är det de röda blodkropparna som gör att blodet kan ta emot syret och lämna ifrån sig koldioxid. 

5. Vi människor har ungefär 5 liter blod i hela kroppen sett. Detta kan då variera när vissa personer har kring 4 och vissa har kring 6 liter blod.

6. När man säger att blodet levrars så menar man att blodet klumpar ihop sig och fäster sig vid kärlets väggar så att blödningen hejdas.

7. Kranskärlen är ansvariga för att se till att hjärtmuskeln har nog med närings- och syre rikt blod men även föra bort närings- och syre fattigt blod.

8. De klaffarna kallas för Segelklaffar.

9. a)En artär är ett blodkärl som leder syremättat blod från hjärtat och ut till hela kroppen. b) Vener är även ett blodkärl som leder blod till hjärtat. Venerna liksom alla andra blodkärl, ingår i cirkulatiossymstemet som ser till att blodet transporteras genom hela kroppen. c) Kroppens minsta blodkärl kallas för kapillär. Utbyten av näringsämnen och gaser inträffar mellan blodet i kapillärerna, kapillärernas vägg är så pass tunn arr det kan ske en diffusion av mindre molekyler som t.ex koldioxid, syre och även inbland glukos.

10. De venerna i lilla kretsloppet, lungvenerna leder syre rikt blod från lungorna till hjärtats vänstra kammare. Blodet är syre rikt på grund av att det har passerat förbi lungorna och tagit med sig syre som sedan tar sig ner till kroppen.

11. Venerna samlar upp blodet ute i kroppen och leder det tillbaka till hjärtat. Vid muskelsammandragningar som t.ex när du drar åt benen eller armarna så trycks venerna ihop. Blodet pressas då i rätt riktning tack vare klaffarna som finns där.

12. Genom kapillärernas tunna väggar avger blodet syre och näringsämnen till vävnaderna. Samtidigt så gör sig cellerna av med koldioxid och andra avfallsprodukter från ämnesomsättningen. Vävnadsvätskan som bildas sugs upp igen i kapillärerna. Den vätska som då blir kvar sugs istället upp av lymfkapillärer och förs tillbaka till kroppen.  

13. Lymfan består av en överskottsvätska som finns mellan cellerna, den har pressats ut i början av blodomloppets kapillärer.

14.När lymfan passerar lymfkörtelns inre så förstörs bakterier och andra främmande partiklar.

15. Immunförsvaret utgörs av vita blodkroppar som kan delas in i olika kategorier efter utseende och funktion. Det finns över hundra miljarder vita blodkroppar i kroppen. De vita blod kropparna skyddar dig mot sjukdomar och virus. Lymfocyter t.ex förgör inkräktare som kommer in i kroppen och Monocyter fungerar som en renhållare.

16. Kroppens immunförsvar bildar normalt upp antikroppar som ska göra så att du klarar dig från sjukdomar. När du får en allergisk reaktion så kan man säga att immunsystemet hamnar i obalans.

17. Jag känner till dessa blodgrupper A, B, AB och O. 

Skelettet 

Huvudet:

Hjässben

2.  Pannben

3.  Tinningben

4.  Näsben

5.  Okben

6.  Överkäksben

7.  Underkäksben

8.  Nackben

Kroppen:

Nyckelben

Skulderblad

Bröstben

Revben

Överarmsben 

Armbågsben

Strålben

Handlovsben 

Mellanhandsben

Fingerben

Höftben

Sittben

Blygdben

Lårbenshals 

Lårben

Knäskål

Skenben

Vadben

Mellanfotsben

Tåben

Vristben

Hälben

Ryggraden:

Halskotor

Bröstkotor

Ländkotor

Korsben

svansben

Kota:

f.    Ryggmärg

g.   Ryggmärgsnerv

h.   Mellankotsskiva (disk)

Kotkropp

Människans skelett består av över 200 ben, 206 mer exakt ben. 

En av skelettets viktiga uppgifter är t.ex att skydda de inre organen som t.ex lungor, hjärta och liknande. Skelettet gör även att vi människor kan stå, springa, gå och mycket mer. Genom att benen vi har i kroppen är hårda och fasta så blir allt detta möjligt. Utan ben hade vi inte kunnat stå upp som t.ex eftersom att då har vi inget att stödja oss på. Skelettet hjälper även till att producera blodkroppar som är livsviktiga för kroppen. Bebisar kan gör blodkroppar i en större mängd med tanke på att de har mer ben än äldre människor. När ett barn föds så är de största tillverkningarna av blodkroppar främst benmärgen i ryggraden, revbenen, skallen, bäckenet och bröstben. 

Kotorna på ryggen sitter ihop på en lång rad. Mellan alla dessa kotor finns diskar. De är tunna skivor med en yttre fastare ring av brosk, som är mycket mjukare än vad ben är. Diskarna hindrar kotorna från att sitta och skava på varandra, detta gör då att vi får en rörlighet mellan kotorna och en viss stötdämpning. 

En fontanell är en mjukare dela av ett späd barns huvud. Det gör att huvudet blir formbart och kan tryckas ut igenom förlossningskanalen.

Huden

 Det består av överhud, läderhud och underhud.

2. En av hudens tre uppgifter den har är t.ex att skydda vårt skelett och organ som finns inuti kroppen. Den skyddar även mot vissa bakterier. Huden är det som håller alla delar inne i kroppen som skelett och organ. Huden är det som gör att vi håller våran kroppstemperatur på ca 37 grader.

3. Pigment är brunaktiga färgkorn som finns i överhuden, kroppen skyddar kroppen mot farliga strålningar. När vi solar t.ex så ökar mängden pigment i huden så att huden ska tåla solen bättre tvärt om när det inte är så mycket sol.

4. När man fryser eller blir rädd kan man få gåshud. Det går till genom att hårresarmuskeln drar ihop sig

5. Läderhuden innehåller elastiska trådar som gör att huden håller sig jämn och slät. Det beror delvis på att huden har tappet sin elasticitet.

6. Talgkörtlar bildar talg, vilket bidrar till att huden inte torkar ut. Talgen bildar ibland en propp ’’pormask’’, i utförsgången från en hårsäck eller talgkörtel. Om utförsgången infekteras av en bakterie så bildas en finne.

7. Svettkörtlar driver ut vatten med salter ut ur kroppen igenom porerna, när svettet senare avdunstar kyls kroppen ner. 

Musklerna 

Nickmuskel

Ansiktsmuskel 

Deltamuskel

stora bröstmuskeln

biceps

raka bukmuskeln 

yttre sneda bukmuskeln 

raka lårmuskeln

skräddarmuskeln

nackmuskeln

kappmuskeln 

breda ryggmuskeln

triceps

sätesmuskeln

lårets tvåhövdade muskel

vadmuskeln

Nickmuskel

Nackmuskeln

Delta muskeln

deltamuskeln

triceps

breda ryggmuskeln

vadmuskeln

yttre sneda bukmuskeln

sätesmuskeln

 raka lårmuskeln

vadmuskeln

Den ena typen kallas för skelettmuskler och dem kan du styra med viljan och därför kan du bestämma över dina rörelser. De andra är hjärtats muskulatur och den glatta muskulaturen som finns i bland annat magens och tarmarnas väggar, dem är inte viljestyrka. De musklerna fungerar och jobbar helt av sig själv.

2. Skelettmuskulaturen kan du t.ex styra över och bestämma dina rörelser, medan hos magens muskulatur och den glatta muskulaturen så styrs de organen av sig själv.

3. För att musklerna ska jobba lättare så behövs det mycket syre. Men vid en hårdare ansträngning så räcker inte syret till. Då bryts inte de energirika kolhydraterna ner till koldioxid och vatten. Då bildas mjölksyra som gör att musklerna blir trötta.

4. När mjölksyra bildas så gör det att musklerna blir trötta, musklerna kan arbeta en stund med mjölksyra men får då en syreskuld. Denna syreskuld betalas igen genom en ökad andning och puls. Får du ställa dig och vila en stund så kommer det nytt syre till musklerna så att mjölksyran.

5. En antagonist kan man säga är den muskel eller muskelgrupp som är motstående till den muskel som utgör ett arbete. Som ett exempel så när biceps börjar jobba så sträcker triceps ut. De är därmed varandras antagonister.

Hjärtat och blodet

 Här är några av blodets viktigaste uppgifter: Blodet transporterar bland annat syre från lungorna  och ut till hela kroppen, koldioxid kommer senare tillbaka till lungorna som tagits upp i cellerna. Blodet är även som en del av immunförsvaret mot angripande bakterier och virus. Blodet är det som kan reglera värmen i kroppen och även hur surt och kallt kroppens vätska blir. Genom blodet kan vi komma åt viktiga näringsämnen och göra sig av med sådant som kroppen inte klarar av att hantera eller måste bli av med. Får man ett sår så kommer blodplättarna i blodet göra att såret läks genom att blodet levras, som ett slags naturligt plåster.

2. Hjärtat är den del i kretsloppet som pumpar runt blodet, och sitter ganska mitt i bröstkorgen. Hjärtat består av fyra stycken delar förmak och kammare. Blodomloppet startar när artärer tar blodet från hjärtar och skickar ut det till kroppen. Detta blod är då väldigt syre rikt med tanke på att det har varit i lungorna. Sedan så finns det vener som tar tillbaka blodet från kroppen till lungorna, detta blod består då av mycket koldioxid eftersom att den har varit runt i kroppen och lämnat ut allt syre. 

Lilla kretsloppets: Startar vid höger sida av hjärtat och går upp mot lungorna där blodet lämnar av koldioxiden och får syre, sedan så tar den tillbaka blodet till hjärtats vänstra sida. 

Stora kretsloppet: Startar vid hjärtats vänstra sida och skickar ut blod till hela kroppen som t.ex hjärnan, njurar och tarmarna. Sedan så återgår blodet tillbaka till hjärtats högra del. Där det stora kretsloppet slutar så börjar det lilla kretsloppet.

3. Blodet består av blodkroppar och blodplasma, det finns tre olika sorters blodkroppar som alla har olika uppgifter. De är röda blodkroppar, vita blodkroppar och  blodplättar.

4. De röda blodkropparna är flest av alla tre sorter som finns i blodet och har som uppgift att hämta och avge syre. Det vill säga att när blodet är uppe i lilla kretsloppet så är det de röda blodkropparna som gör att blodet kan ta emot syret och lämna ifrån sig koldioxid. 

5. Vi människor har ungefär 5 liter blod i hela kroppen sett. Detta kan då variera när vissa personer har kring 4 och vissa har kring 6 liter blod.

6. När man säger att blodet levrars så menar man att blodet klumpar ihop sig och fäster sig vid kärlets väggar så att blödningen hejdas.

7. Kranskärlen är ansvariga för att se till att hjärtmuskeln har nog med närings- och syre rikt blod men även föra bort närings- och syre fattigt blod.

8. De klaffarna kallas för Segelklaffar.

9. a)En artär är ett blodkärl som leder syremättat blod från hjärtat och ut till hela kroppen. b) Vener är även ett blodkärl som leder blod till hjärtat. Venerna liksom alla andra blodkärl, ingår i cirkulatiossymstemet som ser till att blodet transporteras genom hela kroppen. c) Kroppens minsta blodkärl kallas för kapillär. Utbyten av näringsämnen och gaser inträffar mellan blodet i kapillärerna, kapillärernas vägg är så pass tunn arr det kan ske en diffusion av mindre molekyler som t.ex koldioxid, syre och även inbland glukos.

10. De venerna i lilla kretsloppet, lungvenerna leder syre rikt blod från lungorna till hjärtats vänstra kammare. Blodet är syre rikt på grund av att det har passerat förbi lungorna och tagit med sig syre som sedan tar sig ner till kroppen.

11. Venerna samlar upp blodet ute i kroppen och leder det tillbaka till hjärtat. Vid muskelsammandragningar som t.ex när du drar åt benen eller armarna så trycks venerna ihop. Blodet pressas då i rätt riktning tack vare klaffarna som finns där.

12. Genom kapillärernas tunna väggar avger blodet syre och näringsämnen till vävnaderna. Samtidigt så gör sig cellerna av med koldioxid och andra avfallsprodukter från ämnesomsättningen. Vävnadsvätskan som bildas sugs upp igen i kapillärerna. Den vätska som då blir kvar sugs istället upp av lymfkapillärer och förs tillbaka till kroppen.

13. Lymfan består av en överskottsvätska som finns mellan cellerna, den har pressats ut i början av blodomloppets kapillärer.

14.När lymfan passerar lymfkörtelns inre så förstörs bakterier och andra främmande partiklar.

15. Immunförsvaret utgörs av vita blodkroppar som kan delas in i olika kategorier efter utseende och funktion. Det finns över hundra miljarder vita blodkroppar i kroppen. De vita blod kropparna skyddar dig mot sjukdomar och virus. Lymfocyter t.ex förgör inkräktare som kommer in i kroppen och Monocyter fungerar som en renhållare.

16. Kroppens immunförsvar bildar normalt upp antikroppar som ska göra så att du klarar dig från sjukdomar. När du får en allergisk reaktion så kan man säga att immunsystemet hamnar i obalans.

17. Jag känner till dessa blodgrupper A, B, AB och O. 

Min ekvation som jag valde att beskriva var 6x+47=92. För att lösa den så började jag med att skriva ner ett lika med tecken rakt nedanför lika med tecknet ovan. Sedan så ville jag få bort dom här 47 på vänster led, så då skrev jag så här 6x+47-47=92-47. Anledningen till att jag tog bort 47 på höger led också är att jag vill ha samma summa på båda sidorna. Kvar får jag då 6x=45. Sedan måste jag få bort några x från vänster led så då delar jag 6x/6 och 45 från höger led delar jag också med 6. Resultatet blir då x=7,5.











Jag löste min ekvation på följande sätt:  På vänster led har jag 2 askar och 8 stickor och på höger led har jag 3 askar och 3 stickor. Till att börja med så vill jag ha bort två stycken askar från både höger och vänster led så att jag får kvar en ask på högra ledet. Det gör jag genom att ta 2x-2x och 3x-2x. Kvar då på vänster led har jag 8 stickor och på höger led har jag en ask och 3 stickor. Men för att få reda på hur många stickor en ask innehåller finns det ett steg till. Då tar jag bort alla stickor från höger led, vilket är tre och tar sedan bort tre stickor från ledet till vänster. Kvar då blir 5 stickor på höger led och på vänster led 1 ask. då innehåller alltså en ask 5 stickor.












Jag löste denna ekvation på följande sätt: På vänster led har jag 88,6 stickor och på höger led har jag 13 stickor och 9 stycken askar. Till att börja med så var jag tvungen att ta bort 13 stickor från höger led och vänster led. Det gör jag genom att ta 88,6-13 och 13-13. Kvar blir då 75,6 stickor på vänster led och 9x på höger led. Men då är det för många askar, jag vill ju bara ha en ask. Då tar jag och delar båda leden med 9. Så här ser det ut 75,6/9 och 9x/9. Kvar blir då en ask på höger led och 8,4 stickor på vänster led. En ask innehåller då 8,4 stickor.

Planering: 3 försurade sjöar 

Syfte: Jag ska ta reda på vilken av sjöarna som är mest sur respektive minst sur. 

Hypotes: Jag tror att den sjö som är surast är den som jag är tvungen att sätta i mest av kemikalien NaOh, som är basisk, och tvärtom med den som är minst sur. Eftersom att den suraste sjön kräver mer basiska kemikalier så blir då den surast och den andra som behöver minst kommer då vara minst sur. På så sätt får jag på ett ungefär reda på vart alla olika sjöar ligger på ph-skalan och kan därifrån utgå vilken som är minst sur och vilken som är surast.

Material:                                   

1. Förkläde                                 

2. Skyddsglasögon                     

3. Sjövatten, 20ml                       

4. Bägare, 100 ml                       

5. Pipett

6. Mätglas, 25ml

7. BTB

8. Glasstav

9. NaOH (basisk) 

Metod:

1. Ta fram alla material, inklusive skyddsutrustningen.

2. Sätt på skydds glasögonen och förklädet.

3. Till att börja med så tar du fram 100ml bägaren och fyller den med 20ml av sjö A, men innan du ska lägga i vattnet av sjö A så måste du ta använda dig av en pipett och droppa ner vattnet i ett mätglas (25ml) eftersom tills det blir exakt 20ml.

4. Sedan häller du över de vattnet från mätglaset till 100ml bägaren försiktig

5. Sedan tar jag fram BTB och droppar ungefär 15 droppar och rör om mellan varje droppe, jag använde pipetten som finns i locket på  BTB-flaskan, detta gör jag för att få fram den gula färgen som visar att sjön är sur. 

6. Nu så tar jag fram kemikalien NaOH och droppar i bägaren med sjövattnet, tills det sura vattnet blir blått och skriver sedan in det i tabellen.

7. Nu häller jag ut det basisk vattnet som blev resultatet, ut i disken och sköljer ur bägaren.

8. Sedan så torkar jag rent bägaren med papper.

9. Sedan gör jag precis likadant med dem andra två sjöarna som återstår, B och C. Så jag börjar från att hälla i sjövattnet i 100ml bägaren.

10. När alla bägare står redo med färgen blå, så ska man kunna se att alla olika bägare inte har samma blå färg. Den bägaren där vattnet är som blåast blir då den sjön som har svagast surhalt och den som är minst blå eller en svag färg av blå är den som är mest sur. 

Felkällor: Saker som hade kunnat gå fel under labb-processen kan t.ex vara att man glömmer förkläde och då ha oturen och spilla ut ena bägaren med surt vatten över sina kläder. Det kan även vara tvärtom att man kommer ihåg att ta på sig förkläde och glömmer skyddsglasögon och har samma otur att spilla ut på sina händer eller att det skvätter i ansiktet så att man får i ögonen. Om du häller i olika många droppar av de olika kemikalierna så kan du aldrig få vet svaret på labben. Därför är det viktigt att sätta i lika många droppar av både BTB och NaOH. Man måste också använda pipett för att få reda på svaret, om man häller direkt från flaskan så riskerar man att inte få samma mäng i alla bägare. Man kan även råka tappa de olika ömtåliga materialen som t.ex bägaren om man är ovårdad när man gör detta. Då kan glaset gå sönder och all vätska däri rinner ut och du måste torka upp det. Så stå vid ett bord som är helt stabilt och utan massa onödiga grejer som t.ex böcker eller datorn. Jobba helst själv vid ett bord annars kan man råka blanda ihop bägarna med sin kompis bredvid. Ännu en sak som hade kunnat gå riktigt fel är att om jag först hade tagit av sjö A och fått reda på att det vart t.ex 7 droppar och sedan när jag ska gå in på sjö B så råkar jag ta av A igen och får samma resultat, då blir labben helt fel och jag måste börja om från början. Om jag inte sköljt ur och torkart bägaren efter varje sjö så hade det kanske varit kvar lite basist vatten som kan göra att resultatet till nästa sjö hade kunnat bli annorlunda.

Säkerhet: Det man tänker först på när man hör ordet säkerhet är då förstås att ha på sig förkläde och skyddsglasögon så du inte spiller på på kläderna eller att det skvätter i ögonen. Skyddshandskar hade man även kunna ha, men nu är det ju så att det inte är så surt så att det fräter sönder handen. Spiller man på handen måste man däremot gå direkt och skölja i spolande kallt vatten. Man ska även inte svamla i en kemi sal när man håller på med frätande syror, helt plötsligt kan du råka skaka till bägaren och då har du skvätt din sura blandning på din kompis. Råkar du skvätta i ögonen på han eller hon så kan hen bli i värsta fall blind och inte mer kunna se. Man kan även he sönder andra saker som är otåliga om man slamsar. Så det är väldigt viktigt att du är fokuserad på det du gör och ska göra. 

Resultat: Alltså så blev Aldersjön det suraste vattnet och Holsvattnet det minst sura vattnet, det gör då att den som blev över alltså Träsket hamnar någonstans däremellan. Det som händer när jag gör min labb, när jag lägger i en basisk faktor i en sur faktor nog många gånger tills blandningen blir blå från gul, har jag lyckats att få den basisk. Så allt som händer är att jag fyller på med vätejoner i den sura blandningen tills vätejonerna är mer än hydroxidjonerna.

sjö	antal droppar av NaOH	surast-minst surast
Aldersjön	7	1
Träsket	4	2
Holsvattnet	2	3

Slutsats: Jag tyckte min hypotes stämde in ganska bra jämfört med resultatet. För att jag trodde att den sjö som är surast skulle kräva mest basiska kemikalier för att bli basisk och tvärtom med den som är minst sur. Den behövde då mycket mindre av kemikalien NaOH. 

När vattnet är surt betyder det att det är brist på eller underskott av elektroner. För att få alla ensamma hydroxidjoner att hitta till en vätejon som den sätter ihop sig med och bildar vatten måste jag först hälla i något basist. Då tar jag alltså NaOH, vilket är basist. När jag droppat några droppar så kommer det in vätejoner som direkt letar sig till en hydroxidjoner för att sätta ihop sig. Men fortfarande är vattnet gult och surt, jag har alltså inte hällt i nog med basiska kemikalier. Då droppar jag en till droppe och rör om, då kommer det som sagt in massor med vätejoner som sätter sig fast på sin plats. Nu är vattnet blått och basist. Detta betyder då istället att det är underskott av hydroxidjoner för att när jag droppade sista droppen i glaset så kom det lite för många vätejoner än vad det fanns hydroxidjoner. Det gör att vattnet bli basist. Man kan säga att en bas är ett ämne som har den förmåga att ta upp fria protoner. 

Efter denna labb så vet jag nu hur man ska lösa problemet med försurade sjöar. Det du måste göra för att få en sjö eller en flod neutral eller mindre sur iallafall måste du göra så att det blir lika många vätejoner som hydroxidjoner. Det gör du genom att hälla ner basiskt vatten med hjälp av en helikopter. Det blir nog väldigt svårt att få en sjö neutral men man kan iallafall få den mindre sur, vilket är bra. Så nu vet jag att man inte ska skräpa ned, för det straffar sig ganska hårt på naturen. Jag vet även att et är bättre att gå än att åka bil eller köra skoter eller liknande. För det släpper ut avgaser som hettar upp kvävet i luften som omvandlas med hjälp av syret till kväveoxider som i sin tur reagerar med vatten och bildar salpetersyra. 

Planering för Labb

Planering: 3 försurade sjöar 

Syfte: Jag ska ta reda på vilken av sjöarna som är mest sur respektive minst sur. 

Hypotes: Jag tror att den sjö som är surast är den som jag är tvungen att sätta i mest av kemikalien NaOh, som är basisk, och tvärtom med den som är minst sur. Eftersom att den suraste sjön kräver mer basiska kemikalier så blir då den surast och den andra som behöver minst kommer då vara minst sur. På så sätt får jag på ett ungefär reda på vart alla olika sjöar ligger på ph-skalan och kan därifrån utgå vilken som är minst sur och vilken som är surast.

Material:                                   

1. Förkläde                                 

2. Skyddsglasögon                     

3. Sjövatten, 20ml                       

4. Bägare, 100 ml                       

5. Pipett

6. Mätglas, 25ml

7. BTB

8. Glasstav

9. NaOH (basisk) 

Metod:

1. Ta fram alla material, inklusive skyddsutrustningen.

2. Sätt på skydds glasögonen och förklädet.

3. Till att börja med så tar du fram 100ml bägaren och fyller den med 20ml av sjö A, men innan du ska lägga i vattnet av sjö A så måste du ta använda dig av en pipett och droppa ner vattnet i ett mätglas (25ml) eftersom tills det blir exakt 20ml.

4. Sedan häller du över de vattnet från mätglaset till 100ml bägaren försiktig

5. Sedan tar jag fram BTB och droppar ungefär 4 eller 5 droppar med pipetten som finns i locket på  BTB-flaskan, detta gör jag för att få fram den gula färgen som visar att sjön är sur. 

6. Nu så tar jag fram kemikalien NaOH och droppar i bägaren med sjövattnet, ca 1 eller 2 droppar för att få en blå färg (basisk). 

7. Sedan gör jag precis likadant med dem andra två sjöarna som återstår, B och C. Så jag börjar från att hälla i sjövattnet i 100ml bägaren.

8. När alla bägare står redo med färgen blå, så ska man kunna se att alla olika bägare inte har samma blå färg. Den bägaren där vattnet är som blåast blir då den sjön som har svagast surhalt och den som är minst blå eller en svag färg av blå är den som är mest sur. 

Felkällor: Saker som hade kunnat gå fel under labb-processen kan t.ex vara att man glömmer förkläde och då ha oturen och spilla ut ena bägaren med surt vatten över sina kläder. Det kan även vara tvärtom att man kommer ihåg att ta på sig förkläde och glömmer skyddsglasögon och har samma otur att spilla ut på sina händer eller att det skvätter i ansiktet så att man får i ögonen. Om du häller i olika många droppar av de olika kemikalierna så kan du aldrig få vet svaret på labben. Därför är det viktigt att sätta i lika många droppar av både BTB och NaOH. Man måste också använda pipett för att få reda på svaret, om man häller direkt från flaskan så riskerar man att inte få samma mäng i alla bägare. Man kan även råka tappa de olika ömtåliga materialen som t.ex bägaren om man är ovårdad när man gör detta. Då kan glaset gå sönder och all vätska däri rinner ut och du måste torka upp det. Så stå vid ett bord som är helt stabilt och utan massa onödiga grejer som t.ex böcker eller datorn. Jobba helst själv vid ett bord annars kan man råka blanda ihop bägarna med sin kompis bredvid. 

Säkerhet: Det man tänker först på när man hör ordet säkerhet är då förstås att ha på sig förkläde och skyddsglasögon så du inte spiller på på kläderna eller att det skvätter i ögonen. Skyddshandskar hade man även kunna ha, men nu är det ju så att det inte är så surt så att det fräter sönder handen. Spiller man på handen måste man däremot gå direkt och skölja i spolande kallt vatten. Man ska även inte svamla i en kemi sal när man håller på med frätande syror, helt plötsligt kan du råka skaka till bägaren och då har du skvätt din sura blandning på din kompis. Råkar du skvätta i ögonen på han eller hon så kan hen bli i värsta fall blind och inte mer kunna se. Man kan även he sönder andra saker som är otåliga om man slamsar. Så det är väldigt viktigt att du är fokuserad på det du gör och ska göra. 

btb	10 droppar
natriumhydroxid	3 droppar
saltsyra (HCl)	5 droppar
Natriumhydroxid (NaOH)	3 droppar

 

saltsyra (HCl)	1droppar
saltsyra (HCl)	En halvdroppe
natriumhydroxid (NaOH)	1 droppe
btb	3 droppar

 Om man fick ändra planeringen så skulle man skriva mer noggrant som exempel när man tar fram alla material att man skriver de alla. Man skulle skriva hur många droppar som man stoppar i i blandningen. På material så skulle man kunna skiva att man behöver skyddsglasögon. Man kunde skiva att man skulle röra om med glasstaven. Att man skulle börja med att lägga i saltsyra först för vattnet var basiskt. Man skulle skriva om man skulle ha varmt eller kallt vi tog kallt men det kanske kan påverka undersökningen att få vattnet med pH värdet 7.

Syfte

Jag ska neutralisera en vattenlösning med natriumhydroxid (NaOH) och saltsyra (HCL). För att mäta pH-värdet så häller jag i BTB innan jag häller i de frätande ämnena. 

Material

• 100ml bägare
• Vatten
• BTB
• Glasstav 
• NaOH (Natriumhydroxid)
• HCL (Saltsyra)

Metod

1. Ta fram alla material.
2. Häll upp vatten i bägaren (Ca 50ml).
3. Sätt i några droppar BTB i bägaren med vattnet.
4. Sätt i några få droppar NaOH och NCL i BTB-lösningen.
5. Försök att få lösningen neutral och därmed få ämnet BTB att bli grönt genom att blanda NaOH och NCL. 

Säkerhet

För att inte riskera att få frätskador så rekommenderas det att man har på sig skyddsglasögon. 

Man ska undvika att hålla huvudet nära någon av de frätande ämnena. 

Man ska tvätta händerna efter att man har utfört experimentet. 

Felkällor

Om man har smutsiga verktyg så kan det bli svårare att få en neutral blandning. 

Det kan även bli så att man aldrig når en neutral lösning, och hela tiden går från sur till basisk lösning.