Skelettet 

Huvudet:

Hjässben

2.  Pannben

3.  Tinningben

4.  Näsben

5.  Okben

6.  Överkäksben

7.  Underkäksben

8.  Nackben

Kroppen:

Nyckelben

Skulderblad

Bröstben

Revben

Överarmsben 

Armbågsben

Strålben

Handlovsben 

Mellanhandsben

Fingerben

Höftben

Sittben

Blygdben

Lårbenshals 

Lårben

Knäskål

Skenben

Vadben

Mellanfotsben

Tåben

Vristben

Hälben

Ryggraden:

Halskotor

Bröstkotor

Ländkotor

Korsben

svansben

Kota:

f.    Ryggmärg

g.   Ryggmärgsnerv

h.   Mellankotsskiva (disk)

Kotkropp

Människans skelett består av över 200 ben, 206 mer exakt ben. 

En av skelettets viktiga uppgifter är t.ex att skydda de inre organen som t.ex lungor, hjärta och liknande. Skelettet gör även att vi människor kan stå, springa, gå och mycket mer. Genom att benen vi har i kroppen är hårda och fasta så blir allt detta möjligt. Utan ben hade vi inte kunnat stå upp som t.ex eftersom att då har vi inget att stödja oss på. Skelettet hjälper även till att producera blodkroppar som är livsviktiga för kroppen. Bebisar kan gör blodkroppar i en större mängd med tanke på att de har mer ben än äldre människor. När ett barn föds så är de största tillverkningarna av blodkroppar främst benmärgen i ryggraden, revbenen, skallen, bäckenet och bröstben. 

Kotorna på ryggen sitter ihop på en lång rad. Mellan alla dessa kotor finns diskar. De är tunna skivor med en yttre fastare ring av brosk, som är mycket mjukare än vad ben är. Diskarna hindrar kotorna från att sitta och skava på varandra, detta gör då att vi får en rörlighet mellan kotorna och en viss stötdämpning. 

En fontanell är en mjukare dela av ett späd barns huvud. Det gör att huvudet blir formbart och kan tryckas ut igenom förlossningskanalen.

Huden

 Det består av överhud, läderhud och underhud.

2. En av hudens tre uppgifter den har är t.ex att skydda vårt skelett och organ som finns inuti kroppen. Den skyddar även mot vissa bakterier. Huden är det som håller alla delar inne i kroppen som skelett och organ. Huden är det som gör att vi håller våran kroppstemperatur på ca 37 grader.

3. Pigment är brunaktiga färgkorn som finns i överhuden, kroppen skyddar kroppen mot farliga strålningar. När vi solar t.ex så ökar mängden pigment i huden så att huden ska tåla solen bättre tvärt om när det inte är så mycket sol.

4. När man fryser eller blir rädd kan man få gåshud. Det går till genom att hårresarmuskeln drar ihop sig

5. Läderhuden innehåller elastiska trådar som gör att huden håller sig jämn och slät. Det beror delvis på att huden har tappet sin elasticitet.

6. Talgkörtlar bildar talg, vilket bidrar till att huden inte torkar ut. Talgen bildar ibland en propp ’’pormask’’, i utförsgången från en hårsäck eller talgkörtel. Om utförsgången infekteras av en bakterie så bildas en finne.

7. Svettkörtlar driver ut vatten med salter ut ur kroppen igenom porerna, när svettet senare avdunstar kyls kroppen ner. 

Musklerna 

Nickmuskel

Ansiktsmuskel 

Deltamuskel

stora bröstmuskeln

biceps

raka bukmuskeln 

yttre sneda bukmuskeln 

raka lårmuskeln

skräddarmuskeln

nackmuskeln

kappmuskeln 

breda ryggmuskeln

triceps

sätesmuskeln

lårets tvåhövdade muskel

vadmuskeln

Nickmuskel

Nackmuskeln

Delta muskeln

deltamuskeln

triceps

breda ryggmuskeln

vadmuskeln

yttre sneda bukmuskeln

sätesmuskeln

 raka lårmuskeln

vadmuskeln

Den ena typen kallas för skelettmuskler och dem kan du styra med viljan och därför kan du bestämma över dina rörelser. De andra är hjärtats muskulatur och den glatta muskulaturen som finns i bland annat magens och tarmarnas väggar, dem är inte viljestyrka. De musklerna fungerar och jobbar helt av sig själv.

2. Skelettmuskulaturen kan du t.ex styra över och bestämma dina rörelser, medan hos magens muskulatur och den glatta muskulaturen så styrs de organen av sig själv.

3. För att musklerna ska jobba lättare så behövs det mycket syre. Men vid en hårdare ansträngning så räcker inte syret till. Då bryts inte de energirika kolhydraterna ner till koldioxid och vatten. Då bildas mjölksyra som gör att musklerna blir trötta.

4. När mjölksyra bildas så gör det att musklerna blir trötta, musklerna kan arbeta en stund med mjölksyra men får då en syreskuld. Denna syreskuld betalas igen genom en ökad andning och puls. Får du ställa dig och vila en stund så kommer det nytt syre till musklerna så att mjölksyran.

5. En antagonist kan man säga är den muskel eller muskelgrupp som är motstående till den muskel som utgör ett arbete. Som ett exempel så när biceps börjar jobba så sträcker triceps ut. De är därmed varandras antagonister.

Hjärtat och blodet

 Här är några av blodets viktigaste uppgifter: Blodet transporterar bland annat syre från lungorna  och ut till hela kroppen, koldioxid kommer senare tillbaka till lungorna som tagits upp i cellerna. Blodet är även som en del av immunförsvaret mot angripande bakterier och virus. Blodet är det som kan reglera värmen i kroppen och även hur surt och kallt kroppens vätska blir. Genom blodet kan vi komma åt viktiga näringsämnen och göra sig av med sådant som kroppen inte klarar av att hantera eller måste bli av med. Får man ett sår så kommer blodplättarna i blodet göra att såret läks genom att blodet levras, som ett slags naturligt plåster.

2. Hjärtat är den del i kretsloppet som pumpar runt blodet, och sitter ganska mitt i bröstkorgen. Hjärtat består av fyra stycken delar förmak och kammare. Blodomloppet startar när artärer tar blodet från hjärtar och skickar ut det till kroppen. Detta blod är då väldigt syre rikt med tanke på att det har varit i lungorna. Sedan så finns det vener som tar tillbaka blodet från kroppen till lungorna, detta blod består då av mycket koldioxid eftersom att den har varit runt i kroppen och lämnat ut allt syre. 

Lilla kretsloppets: Startar vid höger sida av hjärtat och går upp mot lungorna där blodet lämnar av koldioxiden och får syre, sedan så tar den tillbaka blodet till hjärtats vänstra sida. 

Stora kretsloppet: Startar vid hjärtats vänstra sida och skickar ut blod till hela kroppen som t.ex hjärnan, njurar och tarmarna. Sedan så återgår blodet tillbaka till hjärtats högra del. Där det stora kretsloppet slutar så börjar det lilla kretsloppet.

3. Blodet består av blodkroppar och blodplasma, det finns tre olika sorters blodkroppar som alla har olika uppgifter. De är röda blodkroppar, vita blodkroppar och  blodplättar.

4. De röda blodkropparna är flest av alla tre sorter som finns i blodet och har som uppgift att hämta och avge syre. Det vill säga att när blodet är uppe i lilla kretsloppet så är det de röda blodkropparna som gör att blodet kan ta emot syret och lämna ifrån sig koldioxid. 

5. Vi människor har ungefär 5 liter blod i hela kroppen sett. Detta kan då variera när vissa personer har kring 4 och vissa har kring 6 liter blod.

6. När man säger att blodet levrars så menar man att blodet klumpar ihop sig och fäster sig vid kärlets väggar så att blödningen hejdas.

7. Kranskärlen är ansvariga för att se till att hjärtmuskeln har nog med närings- och syre rikt blod men även föra bort närings- och syre fattigt blod.

8. De klaffarna kallas för Segelklaffar.

9. a)En artär är ett blodkärl som leder syremättat blod från hjärtat och ut till hela kroppen. b) Vener är även ett blodkärl som leder blod till hjärtat. Venerna liksom alla andra blodkärl, ingår i cirkulatiossymstemet som ser till att blodet transporteras genom hela kroppen. c) Kroppens minsta blodkärl kallas för kapillär. Utbyten av näringsämnen och gaser inträffar mellan blodet i kapillärerna, kapillärernas vägg är så pass tunn arr det kan ske en diffusion av mindre molekyler som t.ex koldioxid, syre och även inbland glukos.

10. De venerna i lilla kretsloppet, lungvenerna leder syre rikt blod från lungorna till hjärtats vänstra kammare. Blodet är syre rikt på grund av att det har passerat förbi lungorna och tagit med sig syre som sedan tar sig ner till kroppen.

11. Venerna samlar upp blodet ute i kroppen och leder det tillbaka till hjärtat. Vid muskelsammandragningar som t.ex när du drar åt benen eller armarna så trycks venerna ihop. Blodet pressas då i rätt riktning tack vare klaffarna som finns där.

12. Genom kapillärernas tunna väggar avger blodet syre och näringsämnen till vävnaderna. Samtidigt så gör sig cellerna av med koldioxid och andra avfallsprodukter från ämnesomsättningen. Vävnadsvätskan som bildas sugs upp igen i kapillärerna. Den vätska som då blir kvar sugs istället upp av lymfkapillärer och förs tillbaka till kroppen.

13. Lymfan består av en överskottsvätska som finns mellan cellerna, den har pressats ut i början av blodomloppets kapillärer.

14.När lymfan passerar lymfkörtelns inre så förstörs bakterier och andra främmande partiklar.

15. Immunförsvaret utgörs av vita blodkroppar som kan delas in i olika kategorier efter utseende och funktion. Det finns över hundra miljarder vita blodkroppar i kroppen. De vita blod kropparna skyddar dig mot sjukdomar och virus. Lymfocyter t.ex förgör inkräktare som kommer in i kroppen och Monocyter fungerar som en renhållare.

16. Kroppens immunförsvar bildar normalt upp antikroppar som ska göra så att du klarar dig från sjukdomar. När du får en allergisk reaktion så kan man säga att immunsystemet hamnar i obalans.

17. Jag känner till dessa blodgrupper A, B, AB och O.